Förslaget som nu är föremål för lagrådsremiss synes vara "mycket

snack och lite verkstad". Av Lennart Söders utredning och förslag till enklare

mätning och nettodebitering för de minsta elproduktionsanläggningarna

är inte mycket kvar.

"En elanvändare som har ett säkringsabonnemang om högst 63 ampere och

som producerar el vars inmatning kan ske med en effekt om högst 43,5 kilowatt

ska inte betala någon avgift för inmatningen. Detta gäller dock bara om elanvändaren

under ett kalenderår har tagit ut mer el från elsystemet än han har matat

in på systemet. "

Kostnadsfri uppsättning av timmätare för inmatning och kostnadsfri inmatning

avel omfattar redan idag anläggningar upp till 63 A, detta gäller för

anläggningar upp till 1500 kW. Det enda förslaget medför, är att anläggningar

upp till 63 A skulle slippa löpande kostnader för mätning,beräkning och rapportering.

Det rör sig om 1500 kr/år hos en sydsvensk nätoperatör. Det kan naturligtvis

vara av betydelse för en solcellsanläggning på några kW. Dock vore det rimligt

att det utgår någon form av avgift för mätning, beräkning och rapportering. Det

är en tjänst som någon måste utföra, men inte nödvändigtvis nätägaren.

Någon nettomätning där inmatade kWh räknas av mot uttagna medför förslaget

inte, utan för alla uttagna kWh ska betalas överföringsavgift. Den bästa

situationen inträffar när den egna elproduktionen direkt balanserar mot den

egna elkonsumtionen och den uttagna elen från nätet varje timme går mot noll.

Ersättning för minskade förluster i nätet vid inmatning ska, såvitt som kan bedömas,

betalas till elproducenten för de kWh som matas in i nätet i enlighet med

nuvarande regler.

Den kalenderårliga kontrollen om det matats in fler kWh än uttagna kan få

en häftig tröskeleffekt. Det kan kosta elproducenten 1500 kr om det matats in

1 kWh för mycket. Det kan således vara lönsamt att stämma av inmatnings- och

uttagsmätaren mot varandra och eventuellt "bränna av" och ta ut några extra

kWh från nätet på nyårsafton!

Enklare och tydligare regler är svårt att spåra i nu aktuellt regeringsförslag som

inte är mer än ytterligare en lapp till lapptäcket lagregler kring våra elnät. Dessa

regler har lappats och lagats sedan el reformen 1996. Det är hög tid för en genomgripande

utredning kring frågorna om överföring av energi via elnät och hur

nätföretagen ska få betalt för överföring av energi på ett logiskt riktigt sätt.